Vanliga funderingar

Kontrollera först noga att sticklingen inte har ohyra på sig eller har drabbats av röta (bruna mjuka partier). Om sticklingen har drabbats av röta så måste all röta kapas bort, växtvävnad som har ruttnat kan aldrig återhämta sig och rötan sprider sig snabbt!

Om sticklingen verkar frisk bortsett från hängigheten så har den bara drabbats av tillfällig vätskebrist. Tillfällig vätskebrist drabbar ofta sticklingar under frakt eller när man precis har planterat dom i jord. Oftast repar sig sticklingen självmant efter ett par dagar men det finns några saker som man kan göra för att hjälpa den på traven.

Om sticklingen har många stora blad så kan man börja med att ta bort några av dom. Om sticklingen är orotad eller rotad i vatten så kan man sedan testa att ge sticklingen ett vattenbad tills den blir pigg igen. Om sticklingen är orotad kan det även vara en idé att ge stammen en ny snittyta för maximalt vätskeupptag. Om sticklingen är rotad i jord eller nyligen planterad i jord så kan man sätta en plastpåse över eller ställa in hela sticklingen i ett drivhus eller en genomskinlig plastlåda för att ge den en atmosfär med hög luftfuktighet.

När en etablerad planta plötsligt blir hängig så har den oftast drabbats av vätskebrist.

Vätskebristen kan antingen bero på att plantan har vattnats för lite så om jorden är torr så är steg ett att vattna den. Om problemet är att plantan har vattnats för lite så kommer den att piggna till inom ett par timmar när den har fått vatten.

Motsägelsefullt nog kan vätskebristen även bero på att plantan har vattnats för mycket. Det som har hänt då att rötterna och eventuellt även en del av stammen har ruttnat och på grund av det kan resten av plantan inte längre tillgodogöra sig vatten från jorden. Om bara några av rötterna har ruttnat kan plantan ibland återhämta sig genom att bilda nya rötter om man planterar om den eller ibland bara av att man låter den torka upp lite. Har själva stammen ruttnat så måste den delen av stammen kapas bort, växtvävnad som har ruttnat kan aldrig återhämta sig och rötan sprider sig snabbt!

Att en frisk planta till synes slutar växa kan bero på flera saker. Ett anledning kan vara att näringen i jorden har tagit slut. När det gäller frösådder som har planterats i såjord (väldigt näringsfattig) så brukar dom för eller senare stanna upp nästan helt och då kan man testa att plantera om dom i vanlig jord.

Långsam tillväxt kan även vara relaterad till krukans storlek. Antingen kan krukan vara för liten så att det blir för trångt för rötterna eller så kan krukan vara för stor så att plantan lägger mer fokus på att fylla ut krukan med rötter än att växa ovan jord.

När en planta blir tanig och blek så beror det oftast på att den får för lite ljus. Tanigheten beror på att plantan sträcker sig mot ljuset och blekheten beror på att bladen inte får tillräckligt med ljus för att färga ut ordentligt. Flytta plantan till en soligare plats eller ge stödbelysning i form av växtlampa.

Vissa sorter måste beskäras aktivt för att bli buskiga och inte bara växa på höjden. Läs mer under Beskärning.

När en stam eller gren har börjat bilda en blomstängel så kommer den att reagera som att den har blivit toppad där hur man än gör, alltså sluta växa där och istället dela sig i två. Antingen klipper man av den begynnande blomstängeln och då har man ju toppat den eller så låter man vara kvar och då kommer det bli som en indirekt toppning när blomstängeln tillslut vissnar ner. Det blir liksom oundvikligen ett avbrott där. Om man klipper av en blomstängel för högt upp så kommer stammen eller grenen när den delar sig att bilda en ny blomma på var och en av dom två nya grenarna. Vill man stoppa plantan från att blomma måste man därför klippa av blomstängeln ett par bladpar ner.

Ska man låta Palettblad blomma? Palettbladens blommor är väldigt oansenliga och ofta blir plantan tillfälligt blek under tiden den blommar, av den anledningen klipper många bort blomstänglar så fort dom har börjat bildas. Fördelen med att låta en palettbladsplanta blomma är att man kan få egna frön, läs mer om detta på sidan Förökning.

Märken på bladen kan bero på många olika saker t.ex. ohyra eller för stark sol. Bekämpningsmedel som har sprejats på bladen kan också lämna märken och det blir ofta värre om plantan utsätts för sol direkt efter behandlingen. Även vattendroppar på bladen kan öka risken att bladen blir brända av solen.

Vita luddiga märken på bladen är mjöldagg. Mjöldagg är en svampsjukdom som behandlas med Kumulus.

Djur som man hittar på bladen och stammen kan vara många olika sorters ohyra eller om man har tur nyttodjur.

Några vanliga typer av ohyra är:

Trips
Mycket små långsmala djur som mest håller till på undersidan av bladen. Larverna är ljusa och dom vuxna tripsen kan variera från ljusa med ett mörkt streck till olika nyanser av svart, brunt och grått. Läs mer om trips här.

Spinnkvalster
Mycket små runda djur som mest håller till på undersidan av bladen. Spinnkvalster kan vara genomskinliga med en mörk prick på varje sida om kroppen eller starkt röda. Den genomskinliga sorten spinner nät, t.ex. brukar dom göra som en matta av nåt på bladens undersidor där dom fäster sina ägg (ser ut som pyttesmå glaskulor).

Ullsköldlöss
Ullsköldlöss ser ut som små smutsvita gråsuggor och är ganska svåra att missa.

Vitt ludd på stammen är mjöldagg. Mjöldagg är en svampsjukdom som behandlas med Kumulus.

Vita märken längst ner på stammen som inte är luddiga är ofta kalkavlagringar från vattnet.

Mossa och olika typer av svamp kan lätt bildas på jordytan. Mossan brukar vara grön och svampen kan antingen se ut som små vanliga svampar eller som små kluster av pyttesmå kulor. Det kan även bildas mögel på jordytan. Inget av detta är farligt men om det stör en så är det bara att plocka bort det.

Om man hittar vita lätta och oregelbundna klumpar i jorden hos en planta som man inte har planterat själv så är det antagligen perlit. Perlit blandas i jorden för att göra den luftigare och det är bara bra.

Generellt så brukar djur som bor på och i jorden vara mer eller mindre harmlösa. Det stora undantaget är rotlöss men dom är ovanliga. Sorgmyggslarver kan göra viss skada på rötterna.

Några vanliga typer av djur som man hittar på och i jorden är:

Hoppstjärtar
Det finns många sorters hoppstjärtar men dom vanligaste är avlånga och vita (den sorten hoppar om man nuddar dom) eller avlånga och svartglansiga med ben. Man hittar oftast hoppstjärtar på jordytan eller på fatet under krukan. Hoppstjärtar lever av död växtvävnad och är harmlösa.

Jordkvalster
Det finns många sorters jordkvalster men dom vanligaste är droppformade och genomskinliga eller ljusbruna med ben. Jordkvalster ser ut som att dom springer runt och "letar" lite överallt. Både på jorden, krukan och ibland själva plantan. Jordkvalster lever av död växtvävnad eller pyttesmå djur och är harmlösa.

Sorgmyggslarver
Sorgmyggslarver är sorgmyggans larver och dom ser ut som genomskinliga små maskar som är mörka i ena änden och som saknar ben. Sorgmyggslarver krälar ofta i jorden ganska nära jordytan. Sorgsmyggslarver kan ge sig på växters rötter. Det är oftast inget problem när det gäller etablerade plantor men det kan bli ett problem för små frösådder.