Toppskottskvalster

Utseende och livscykel

Toppskottskvalster (Polyphagotarsonemus latus) även kallade begoniakvalster är en sorts spindeldjur och som fullt utvecklade är de runt 0,2 mm stora, alltså knappt möjliga att se med blotta ögat. Toppskottskvalster är ovala och bulliga. Toppskottskvalster har, som alla spindedjur, åtta ben och de saknar vingar och antenner. Under sina utvecklingsstadier är toppskottskvalster mer eller mindre genomskinliga. Som fullvuxna varierar de färgmässigt från genomskinliga till ljusgröna eller ljusbruna. 

Toppskottskvalster tillhör familjen dvärgkvalster (Tarsonemidae).
Det finns ca 530 arter av dvärgkvalster men långt ifrån alla äter växter. Vissa dvärgkvalster äter svampar och alger, vissa är parasiter på insekter och vissa äter mikroskopiska djur.

Toppskottskvalster skapar det symptom som ibland brukar kallas dvärgväxt. Symptomet är vanligast på växter med tunna blad som till exempel palettblad.

Det finns några olika sorters dvärgkvalster som äter på växter men det är i regel inte speciellt meningsfullt att lägga någon större mängd energi på att reda ut exakt vilken typ av dvärgkvalster ens växter har drabbats av då livscykel, beteendemönster och bekämpning är snarlik för alla arter av dvärgkvalster som äter på växter.

Toppskottskvalster har fyra utvecklingsstadier: ägg, larv, nymf och fullt utvecklad. De har inget puppstadium och redan när äggen har kläckts så ser de ut ungefär som de kommer se ut som vuxna men mindre. Hur lång tid utvecklingen från ägg till fullt utvecklad tar beror på hur optimala förhållanden det är. Trips gillar när det är varmt och torrt och är det riktigt varmt och torrt kan de utvecklas från ägg till vuxen på bara 4-6 dagar.

Toppskottskvalsterhonan lever ca 8-13 dagar och kan under sin livstid lägga ca 30-76 ägg. Äggen är ca 0,08 mm stora och genomskinliga med vita prickar. Honan fäster främst äggen på de nyaste bladens undersidor.

1-3 dagar efter att äggen har lagts så kläcks dem. Ur äggen kommer toppskottskvalster som befinner sig i larvstadiet. I larvstadiet är toppskottskvalster ca 0,1 och 0,2 mm stora, vitaktiga och har sex ben. Redan som larver börjar toppskottskvalster att suga i sig växtsaft. Larvstadiet varar i ca 2-3 dagar och sedan börjar nymfstadiet. I nymfstadiet har toppskottskvalstren egentligen utvecklat åtta ben men man ser bara fyra. Under nymfstadiet är toppskottskvalstren inaktiva och äter inte, därför kallas detta stadium ibland för ett falskt puppstadium. Även nymfstadiet varar ca 2-3 dagar och sedan är toppskottskvalstren fullvuxna. Toppskottskvalster spenderar samtliga livstadier på växten.

Skadebild

Toppskottskvalster håller främst till i toppskotten där de nya bladen kommer. Där suger de växtsaft under både larvstadiet och vuxenstadiet. Toppskottskvalstrens saliv är giftig för växter och det gör att de nya bladens tillväxt hämmas och de blir små, hårda, onaturligt avsmalnande och ofta lite glansiga. Skadorna brukar kallas dvärgväxt och liknar de skador som starkt giftiga bekämpningsmedel, eller i vissa fall annan stress, kan ge. De nya bladen blir tillslut brunaktiga och bladkanterna tenderar att rulla sig inåt mer eller mindre.

När det gäller växter med färgglada blad som till exempel palettblad så brukar ett tydligt tecken vara att bladen inte färgar ut utan förblir mer eller mindre helgröna. Att bladen på palettblad inte färgar ut kan dock även ha andra orsaker så om bladen inte samtidigt är små, hårda och onaturligt avsmalnande så beror blekheten troligtvis på något annat. Observera även att nya skott på palettblad alltid är små I början.

Toppskottskvalster spinner till skillnad från spinnkvalster inte några nät.


Bekämpning

Då toppskottskvalster i inomhusmiljö spenderar samtliga livsstadium på bladens yta (oftast på undersidan av de översta bladen) så finns det med tålamod och noggrannhet ganska goda chanser att spola/tvätta bort en stor del av populationen. Jag rekommenderar därför att man försöker spola/tvätta bort så många djur och ägg som möjligt innan man går vidare med andra bekämpningsmetoder. Om man kan ta in växten i duschen så kan man med hård stråle spola bladens undersidor där. Man kan hjälpa till att lossa djur och ägg från bladen undersidor genom att försiktigt gnugga med händerna eller till exempel en mikrofibertrasa. Om det inte går att ta in växten i duschen kan bladens undersidor torkas med en fuktig mikrofibertrasa och/eller eller så kan man försiktigt massera bladens undersidor med såpvatten i syfte att tvätta bort djur och ägg.

Eftersom toppskottskvalster, som hörs på namnet, främst håller till i toppskotten (överst på en stam/gren där det bildas nya blad) så är det ofta en bra idé att klippa bort topparna på en växt som har drabbats av toppskottskvalster.

Då toppskottskvalster under optimala förhållanden kan ha en så kort livscykel som 4 dagar så utvecklar de snabbt resistens mot olika typer av gift. Därför, och ur miljösynpunkt, rekommenderar jag att man främst behandlar mot spinn med nyttodjur eller medel som har en fysisk verkan.

De nyttodjur som har visat sig vara effektivast mot toppskottskvalster är rovkvalstren Amblyseius swirskii, Amblyseius californicus och Amblyseius Cucumeris. Eftersom rovkvalster också är kvalster så kan de, precis som toppskottskvalster, under optimala förhållanden utvecklas och föröka sig mycket snabbt vilket gör att de lätt övermannar toppskottskvalstren.

Eftersom toppskottskvalster snabbt blir resistenta mot gift så rekommenderar jag som sagt medel som har en fysisk verkan istället för att bygga på gift. Fördelen med dessa medel är att toppskottskvalstren inte kan bli immuna mot dem.

Exempel på sådana är upplösande/uttorkande medel som försvagar toppskottskvalstrens skal (till exempel såpvatten, se recept nedan) eller oljiga medel som täpper igen toppskottskvalstrens andningshål till exempel oljesprej, se recept nedan) Oljiga medel kan även ha effekt på toppskottskvalstrens ägg då de okläckta spinnkvalstren andas genom äggens skal. Observera att medel som verkar fysiskt måste hamna direkt på spinnkvalstren och dess ägg för att fungera, man kan alltså inte använda dem förebyggande.


Recept på såpvatten

Ingredienser:
1/2 dl såpa
1 liter vatten
Gör såhär:
Blanda ingredienserna noga i en sprejflaska att spreja med eller en hink att doppa i. Doppa växten (ej rötterna) eller spreja noga, framförallt på bladens undersidor där ohyra ofta gömmer sig
Vissa rekommenderar en starkare koncentration av såpa och/eller att man blandar i T-röd men jag upplever att det blir för starkt för palettblad och ändå inte tillför så mycket.


Recept på oljekoncentrat till oljesprej

Ingredienser:
2,5 dl vegetabilisk olja eller flytande paraffin
4 matskedar såpa
Gör såhär:
Blanda ingredienserna mycket noga och häll i en liten flaska med lock. oljekoncentratet kan sparas i ca 3 månader i stängd flaska. Det går självklart att göra en mindre sats.

När du ska använda oljekoncentratet så skakar du flaskan noga och blandar sedan 1 matsked av koncentratet i 1 liter vatten och sprejar noga bladen. Framförallt på undersidorna där ohyra ofta gömmer sig. Skaka flaskan då och då medan du sprejar för att undvika att innehållet skiktar sig. Testa först sprejen på en liten yta då vissa blad är känsliga för olja.

En, egentligen mörkröd, palettbladplanta som har drabbats av dvärgväxt.