Spinnkvalster

Utseende och livscykel

Spinnkvalster (ofta förkortat spinn) är en sorts spindeldjur som är runt 0,3-0,5 mm stora och ovala i formen. Storleken varierar utifrån art och vilket utvecklingsstadium de är i. Spinnkvalster har, som alla spindeldjur, åtta ben och de saknar vingar och antenner. Spinnkvalster spinner nät på bladens baksidor och mellan växtdelar som ett skydd för sig själva och sina ägg.

Under sina tidiga utvecklingsstadium är spinnkvalster vanligtvis nästan helt genomskinliga. Som fullvuxna varierar de färgmässigt mellan gröngult, orange, rött och brunt. Flera arter har olika sorters prickmönster.

Det finns ca 1200 arter av spinnkvalster men vanligast på växter inomhus är växthusspinnkvalster (Tetranychus urticae). Även fruktträdspinnkvalster (Panonychus ulmi) förekommer men dessa lever huvudsakligen på fruktträd eller bärbuskar utomhus eller i växthus och är betydligt ovanligare på prydnadsväxter inomhus. Det är i regel inte speciellt meningsfullt att lägga någon större mängd energi på att reda ut exakt vilken typ av spinnkvalster ens växter har drabbats av då livscykel, beteendemönster och bekämpning är snarlik för alla typer av spinnkvalster.

Spinnkvalster har fem utvecklingsstadier: ägg, larv, protonymf och deutonymf. Spinnkvalster har inget puppstadium och redan när äggen har kläckts så ser de ut ungefär som de kommer se ut som vuxna men mindre.

Växthusspinnkvalster
Växthusspinnkvalster (Tetranychus urticae) är som fullvuxna ca 0,5 mm stora och ljust gulgröna till brunorange eller röda. Färgen varierar utifrån parametrar som temperatur och föda. De på de individer som är tillräckligt ljusa i färgen brukar man se två eller fyra mörka fläckar på sidorna av kroppen. Dessa fläckar är växthusspinnkvalstrets matsystem som syns inuti kroppen.

En växthusspinnkvalsterhona lever ca 15-30 dagar och kan under sin livstid lägga runt hundra ägg. Äggen ser ut som pyttesmå helt färglösa glaskulor som strax innan de kläcks blir gulvita. Honan fäster äggen på bladens undersidor med hjälp av en tunn silkestråd. Ofta är äggen placerade i eller skyddade av ett nät som honan spinner av denna silkestråd. Inför vintern går växthusspinnkvalsterhonor i dvala i jorden eller under bark. Under sin dvala blir honorna ofta starkt röda i färgen och de vaknar när det blir varmare. Starkt röda växthusspinnkvalster är alltså honor som har övervintrat, så kallade dvalhonor. Växthusspinnkvalster har ingen inbyggd uppfattning om årstider utan de går efter temperaturen. Inomhus är det därför mycket osannolikt att de går i dvala. 

Fruktträdspinnkvalster
Fruktträdspinnkvalster (Panonychus ulmi) är som fullvuxna ca 0,3 mm stora, de är alltså mindre än växthusspinnkvalster. Fruktträdspinnkvalsterhonor är starkt mörkröda, ovala och har små vita prickar i rader över ryggen. Hanarna är lite mindre, ljusare och smalare och saknar vita prickar. 

En fruktträdspinnkvalsterhona lever ca 18 dagar och kan under sin livstid lägga ca 35 ägg. Äggen är genomskinligt orangeröda och runda. På sommaren fästs äggen på bladens undersidor med en tunn silkestråd men inför vintern läggs äggen skyddade bland barken på träd för att kunna övervintra där. Frukträdspinnkvalster spinner en mindre mängd nät än växthusspinnkvalster. Under övervintringen får äggen en mer intensiv röd färg. Fruktträdspinnkvalster har ingen inbyggd uppfattning om årstider utan de går efter temperaturen. Inomhus är det därför mycket osannolikt att de lägger ägg på bark eller att äggen övervintrar. 

Livscykel

Hur lång tid utvecklingen från ägg till vuxen beror på hur optimala förhållanden det är. Spinnkvalster gillar när det är varmt och torrt och är det riktigt varmt och torrt kan de utvecklas från ägg till vuxen på bara 7-8 dagar. Är det svalare kan utveckligen ta upp till en månad.

Minst tre dagar efter att de har lagts kläcks spinnkvalstrens ägg. Ur äggen kommer spinnkvalster som befinner sig i larvstadiet. I larvstadiet är spinnkvalster mer eller mindre helt genomskinliga och har bara sex ben men har ungefär samma form som ett vuxet spinnkvalster. Under larvstadiet växer sig spinnkvalstret knappt större än ägget som det kläcktes ur. Redan som larver börjar spinnkvalster att suga i sig växtsaft. Efter ett ha ätit ett tag sätter sig larverna på bladens undersidor och vilar medan de utvecklas till protonymfer. Som protnymfer börjar de återigen suga i sig växtsaft. Efter att ha ätit ett tag sätter sig ännu en gång på bladens undersida och vilar medan de utvecklas till deutonymfer. Processen upprepas ännu en gång och efter det är spinnkvalstren fullvuxna.

Spinnkvalster spenderar alltså samtliga utvecklingsstadier på växten förutom i de fall då växthusspinnkvalsterhonor övervintrar i jorden. 

Skadebild

Både larver, nymfer och fullvuxna spinnkvalster lever på att suga växtsaft ur växternas celler. De är ofta väldigt många och gör mängder av pyttesmå hål utspridda över stora delar av bladen. Detta gör att det istället för att bli tydligt avgränsade fläckar ser det ut som att hela bladen bleknar och får en gråaktig ton. Dessutom kan man se spinnkvalstrens avföring som pyttesmå mörka prickar. Bladen brukar även bli missbildade, främst i form av att de stannar i växten och blir små och hårda. Spinnkvalster spinner nät som i sig inte gör någon skada men som är ett viktigt kännetecken för att det är spinnkvalster växten har drabbats av. Dessa nät kan dock vara knappt synliga i början av ett angrepp. 

Bekämpning

Då spinnkvalster i inomhusmiljö spenderar samtliga livstadium på bladens yta (oftast på undersidan) så finns det med tålamod och noggrannhet ganska goda chanser att spola/tvätta bort en stor del av populationen. Jag rekommenderar därför att man försöker spola/tvätta bort så många djur och ägg som möjligt innan man går vidare med andra bekämpningsmetoder. Om man kan ta in växten i duschen så kan man med hård stråle spola bladens undersidor där. Man kan hjälpa till att lossa djur och ägg från bladen undersidor genom att försiktigt gnugga med händerna eller till exempel en mikrofibertrasa. Om det inte går att ta in växten i duschen kan bladens undersidor torkas med en fuktig mikrofibertrasa och/eller eller så kan man försiktigt massera bladens undersidor med en mild såpalösning i syfte att tvätta bort djur och ägg. 

Då spinnkvalster under optimala förhållanden kan ha en så kort livscykel som 7 dagar så utvecklar de snabbt resistens mot olika typer av gift. Därför, och ur miljösynpunkt, rekommenderar jag att man främst behandlar mot spinn med nyttodjur eller medel som har en fysisk verkan.

Det nyttodjur som har visat sig vara effektivast mot växthusspinnkvalster är spinnrovkvalster (Phytoseiulus persimilis). Eftersom spinnrovkvalster också är kvalster så kan de, precis som spinnkvalster, under optimala förhållanden utvecklas och föröka sig mycket snabbt vilket gör att de lätt övermannar växthusspinnkvalstren. Dock äter spinnrovkvalstret bara växthusspinnkvalster. Har ens växter drabbats av de ovanligare fruktträdspinnkvalstren kan man istället testa rovkvalstret Neoseiulus californicus. Neoseiulus californicus har även viss effekt mot växthusspinnkvalster men är mindre effektiv mot dem, mycket för att den har svårare att ta sig fram i den mängd nät som de kan spinna. 

Eftersom spinnkvalster snabbt blir resistenta mot gift så rekommenderar jag som sagt medel som har en fysisk verkan istället för att bygga på gift. Fördelen med dessa är att spinnkvalstren inte kan bli immuna mot dem.

Exempel på sådana är upplösande/uttorkande medel som försvagar spinnkvalstrens skal (till exempel såpvatten, se recept nedan) eller oljiga medel som täpper igen spinnkvalstrens andningshål till exempel oljesprej, se recept nedan) Oljiga medel kan även ha effekt på spinnkvalstrens ägg då de okläckta spinnkvalstren andas genom äggens skal. Observera att medel som verkar fysiskt måste hamna direkt på spinnkvalstren och dess ägg för att fungera, man kan alltså inte använda dem förebyggande.

Recept på såpvatten

Ingredienser:
1/2 dl såpa
1 liter vatten
Gör såhär:
Blanda ingredienserna noga i en sprejflaska att spreja med eller en hink att doppa i. Doppa växten (ej rötterna) eller spreja noga, framförallt på bladens undersidor där ohyra ofta gömmer sig
Vissa rekommenderar en starkare koncentration av såpa och/eller att man blandar i T-röd men jag upplever att det blir för starkt för palettblad och ändå inte tillför så mycket.

Recept på oljekoncentrat till oljesprej

Ingredienser:
2,5 dl vegetabilisk olja eller flytande paraffin
4 matskedar såpa
Gör såhär:
Blanda ingredienserna mycket noga och häll i en liten flaska med lock. oljekoncentratet kan sparas i ca 3 månader i stängd flaska. Det går självklart att göra en mindre sats.

När du ska använda oljekoncentratet så skakar du flaskan noga och blandar sedan 1 matsked av koncentratet i 1 liter vatten och sprejar noga bladen. Framförallt på undersidorna där ohyra ofta gömmer sig. Skaka flaskan då och då medan du sprejar för att undvika att innehållet skiktar sig. Testa först sprejen på en liten yta då vissa blad är känsliga för olja.