Trips

Utseende & livscykel

Trips är en sorts insekter och som fullt utvecklade är de trips som vi hittar på prydnadsväxter oftast ca 1-2 mm stora men det finns rovtripsar som kan bli upp till 14 mm stora. Trips är mycket smala, de mindre arterna liknar små tunna streck på lite avstånd. Trips har, som alla insekter, sex ben och de har fjäderliknande/fransiga vingar som ligger tätt mot kroppen. Under sina utvecklingsstadier är trips vanligvis vita eller ljust gula. Som fullvuxna varierar tripsar färgmässigt mellan gult, brunt, grått och svart och flera arter har olika sorters randmönster. 

Man har totalt upptäckt runt 6000 arter av trips och av dessa förekommer ett 50-tal i Sverige. Några av de vanligast förekommande arterna i Sverige är Nejliktrips (Thrips tabaci), Svart växthustrips (Heliothrips haemorrhoidalis), Bandad växthustrips (Parthenothrips dracaenae), Gladiolustrips (Taeniothrips simplex), Ärttrips (Kakothrips robustus) och Amerikansk blomtrips (Frankliniella occidentalis). Den Amerikanska blomtripsen ”importerades” av misstag till Sverige 1985 via en växtleverans.

Trips delas upp i underordningarna Terebrantia och Tubulifera. Dom trips som man normalt hittar som ohyra på växter här i Sverige (listan ovan) tillhör samtliga underordningen Terebrantia.

Tripsarterna inom underordningen Tubulifera brukar kallas rörtripsar och dom skiljer sig en hel del från tripsarterna inom underordningen Terebrantia. Det är till exempel väldigt få tripsarter inom underordningen Tubulifera som äter växter, dom flesta är antingen rovtripsar och äter insekter (inklusive trips) eller olika typer av svamp. En annan skillnad är att tripsarter inom underordningen Tubulifera lägger sina ägg på växtväxnad (oftast på bladens undersida) medan arter inom underordningen Terebrantia lägger sina ägg inuti växtvävnad. När jag i informationen nedan använder ordet “trips” så syftar jag uteslutande på tripsarter inom underordningen Terebrantia.

Trips har sex olika utvecklingsstadier: ägg, första larvstadiet, andra larvstadiet, prepuppa, puppa och fullt utvecklad. Hur lång tid utvecklingen från ägg till fullt utvecklad tar beror på hur optimala förhållanden det är. Trips gillar när det är varmt och torrt och är det riktigt varmt och torrt kan de utvecklas från ägg till vuxen på ca 3 veckor. 

En tripshona kan leva ca 30-40 dagar och kan under sin livstid lägga ca 150-300 ägg. Tripshonan lägger äggen inuti växtens vävnad genom att göra små snitt någonstans på växten och sedan lägga äggen däri. Äggen är ca 0,2 mm stora och vita och är omöjliga att se inuti växtvävnaden.

2-4 dagar efter att äggen har lagts kläcks dem. Ut kommer blivande tripsar som befinner sig i det första larvstadiet. I det första larvstadiet är tripslarverna vitaktigt genomskinliga, runt 0,3 mm stora och har redan då sex ben. Redan som larver börjar de blivande tripsarna att suga i sig växtsaft. Det första larvstadiet varar i ca 1-2 dagar och sedan ömsar tripslarverna skinn och går över i det andra larvstadiet. Under det andra larvstadiet är tripslarverna ljust beige till gula i färgen och runt 0,8 mm stora. Båda larvststadiena spenderar tripsen på växten, ofta på undersidan av bladen. Det andra larvstadiet varar ca 2-4 dagar och sedan faller tripslarven ner på jorden och genomgår där stadiet prepuppa. Prepuppstadiet varar ca 1-2 dagar och övergår sedan till puppstadiet som även det spenderas på jordytan. Tripsarna är vilande under både prepuppstadiet och puppstadiet (de två stadier som de spenderar på jorden) och varken rör sig eller äter då. Puppstadiet varar 1-3 dagar och sedan kläcks en fullt utvecklad trips. Vuxenstadiet spenderar tripsen på växten, ofta på undersidan av bladen.

Vuxna trips 
kan flyga men är väldigt dåliga på det och gör det ogärna. Vuxna trips förflyttar sig främst genom att hoppflyga mycket korta sträckor samt lifta på saker. Utomhus förflyttar sig  trips ofta genom att helt enkelt blåsa med vinden.


Skadebild

Både tripslarver och fullvuxna tripsar lever på att suga växtsaft ur växternas celler, det gör att det kommer in luft i cellerna och det skapar fläckar som ser silvriga ut. På de silvriga fläckarna syns mörkgröna till svarta prickar som består av tripsens avföring. Efter ett tag torkar de silvriga fläckarna och blir bruna. Tripsangrepp gör ofta att tillväxten hämmas och att bladen blir missbildade.


Bekämpning

Ett väldigt miljövänligt sätt att bekämpa en tripsinvasion är att ta hjälp av nyttodjur, alltså små rovinsekter som äter trips. Det nyttodjur som är bäst på att äta trips är skinnbaggen Orius majusculus. Orius majusculus äter dessutom även andra skadedjur t.ex. spinn, mjöllöss och bladlöss.

Om man inte kan/vill använda sig av nyttodjur så finns det olika sorters medel som man kan testa. Dessa medel kan delas upp i kontaktverkande och systemiska. Innan jag förklarar hur dessa skiljer sig åt vill jag flika in att Amerikanska blomtrips tyvärr är immuna mot praktiskt taget alla typer av gift. Mot dom måste man alltså använda någon av de bekämpningsmetoder som inte bygger på gift. Kontaktverkande medel är medel som måste hamna direkt på tripsarna för att fungera, man kan alltså inte använda dem i förebyggande syfte.

Det finns kontaktverkande medel som verkar kemiskt genom att de är giftiga för tripsar (t.ex. Pyrsol). Det finns även kontaktverkande medel som  verkar fysisk genom att de är upplösande/uttorkande och på så sätt försvagar tripsarnas skal (till exempel såpvatten, se recept nedan) eller genom att de är oljiga och på så sätt täpper igen tripsarnas andningshål (till exempel oljesprej, se recept nedan).

Vissa kontaktverkande medel fyller flera funktioner samtidigt, Pyrsol är t.ex. ett gift i en oljebas. Det kan vara ganska svårt att bekämpa trips med hjälp av kontaktverkande medel på grund av att både larverna och dom vuxna tripsarna gärna gömmer sig i knoppar och bladveck och dessutom ligger tripsäggen helt skyddade inuti växtdelarna. Om man ska behandla mot trips med kontaktverkande medel så måste man därför vara väldigt noga med att spreja medlet precis överallt och upprepa behandlingen med flera dagars mellanrum så att äggen hinner kläckas.

Man hör ibland att till exempel såpvatten “inte biter på trips”, detta stämmer inte, trips är inte fysiskt robusta och kan inte värja sig mot medel med fysisk verkan (upplösande/uttorkande) om de hamnar på dem. Det som gör att trips är svåra att bli av med är, som förklaras ovan, att det är svårt att se till att de får kontaktverkande medel på sig. Samt att inget medel tar död på äggen.

Systemiska medel (t.ex. Provado/Provanto och Substral) är giftiga medel som när man tillsätter dom i jorden eller sprayar dom på bladen absorberas av växten och sedan sprider sig i alla dess delar och därigenom gör hela växten giftig. Det gör att tripsen dör när dom äter av växten (oavsett när äggen kläcks) och behandlingen behöver därför inte upprepas. Man får dock kontrollera på förpackningen vilka typer av ohyra som just det medel man har hittat fungerar mot för det kan skilja en del. Systemiska medel är i regel starkt giftiga och verkar under lång tid (dom bryts ner långsamt), detta gör dom väldigt effektiva och enkla att använda. Det är dock viktigt att komma ihåg att starkt och långtidsverkande gift innebär en stor miljöfara om det på något sätt hamnar i naturen, speciellt i vattendrag (läs noga säkerhetsföreskrifterna på förpackningen!). Dessutom är det inte bara skadedjur som dör av dom så man ska absolut inte använda dom på växter som står utomhus eftersom man då riskerar att ta död på t.ex. bin och andra insekter som är väldigt viktiga för ekosystemet.

Observera att kemikalieinspektionen nyligen har belagt Provado/Provanto och Substral med försäljningsförbud.

Ett medel som har blivit populärt den senaste tiden är neemolja. Neemolja är giftigt för ohyra och verkar dessutom systemiskt (absorberas av växten och gör hela växten giftig) men är trots det ganska snällt mot miljön. Det finns lite olika erfarenheter kring hur effektivt neemolja fungerar systemiskt men det har i vilket fall i regel en god kontaktverkande effekt. Även om neemolja bedöms vara relativt miljövänligt så bör man vara försiktigt med hur man använder det utomhus eftersom det bedöms vara måttligt giftigt för bin. Ska man använda det utomhus så är det bäst att använda det på kvällen och natten när bina är som minst aktiva.

Observera att bladen på Palettblad är ganska känsliga och att dom pga. det kan bli lite fula av vissa medel som man sprejar på bladen. Speciellt om dom står i solen direkt efter att man har sprejat.

 

Recept på såpvatten

Ingredienser:
1/2 dl såpa
1 liter vatten
Gör såhär:
Blanda ingredienserna noga i en sprejflaska att spreja med eller en hink att doppa i. Doppa växten (ej rötterna) eller spreja noga, framförallt på bladens undersidor där ohyra ofta gömmer sig
Vissa rekommenderar en starkare koncentration av såpa och/eller att man blandar i T-röd men jag upplever att det blir för starkt för palettblad och ändå inte tillför så mycket.

 

Recept på oljekoncentrat till oljesprej

Ingredienser:
2,5 dl vegetabilisk olja eller flytande paraffin
4 matskedar såpa
Gör såhär:
Blanda ingredienserna mycket noga och häll i en liten flaska med lock. oljekoncentratet kan sparas i ca 3 månader i stängd flaska. Det går självklart att göra en mindre sats.

När du ska använda oljekoncentratet så skakar du flaskan noga och blandar sedan 1 matsked av koncentratet i 1 liter vatten och sprejar noga bladen. Framförallt på undersidorna där ohyra ofta gömmer sig. Skaka flaskan då och då medan du sprejar för att undvika att innehållet skiktar sig. Testa först sprejen på en liten yta då vissa blad är känsliga för olja.

Utseende & livscykel

Trips är en sorts insekter som oftast är runt 1-2 mm stora men det finns rovtripsar som kan bli upp till 14 mm. Trips är mycket smala, dom mindre arterna liknar små tunna streck på lite avstånd. Trips har, som alla insekter, sex ben och dom har fjäderliknande/fransiga vingar som ligger tätt mot kroppen. Under sina utvecklingsstadier är trips vanligvis vita eller ljust gula. Som fullvuxna varierar tripsar färgmässigt mellan gult, brunt, grått och svart och flera arter har olika sorters randmönster. 

Man har totalt upptäckt runt 6000 arter av trips och av dessa förekommer ett 50-tal i Sverige. Några av dom vanligast förekommande arterna i Sverige är Nejliktrips (Thrips tabaci), Svart växthustrips (Heliothrips haemorrhoidalis), Bandad växthustrips (Parthenothrips dracaenae), Gladiolustrips (Taeniothrips simplex), Ärttrips (Kakothrips robustus) och Amerikansk blomtrips (Frankliniella occidentalis). Den Amerikanska blomtripsen ”importerades” av misstag till Sverige 1985 via en växtleverans.

Trips delas upp i underordningarna Terebrantia och Tubulifera. Dom trips som man normalt hittar som ohyra på växter här i Sverige (listan ovan) tillhör samtliga underordningen Terebrantia.

Tripsarterna inom underordningen Tubulifera brukar kallas rörtripsar och dom skiljer sig en hel del från tripsarterna inom underordningen Terebrantia. Det är till exempel väldigt få tripsarter inom underordningen Tubulifera som äter växter, dom flesta är antingen rovtripsar och äter insekter (inklusive trips) eller olika typer av svamp. En annan skillnad är att tripsarter inom underordningen Tubulifera lägger sina ägg på växtväxnad (oftast på bladens undersida) medan arter inom underordningen Terebrantia lägger sina ägg inuti växtvävnad. När jag i informationen nedan använder ordet “trips” så syftar jag uteslutande på tripsarter inom underordningen Terebrantia.

Trips har sex olika utvecklingsstadier: ägg, första larvstadiet, andra larvstadiet, prepuppa, puppa och fullt utvecklad. Det första stadiet, äggstadiet, är inuti växtens vävnad, tripshonan gör små snitt någonstans på växten och lägger sedan äggen (ca 60 stycken) däri. Äggen kläcks efter ca 2-4 dagar och den blivande tripsen befinner sig då i det första larvstadiet och är nästan helt genomskinlig. Efter ytterligare ca 1-2 dagar ömsar tripslarven skinn och befinner sig då i det andra larvstadiet under vilket den är ljust beige till gul i färgen. Båda larvststadiena spenderar tripsen på växten, ofta på undersidan av bladen. Observera att tripslarver inte ser ut som klassiska larver utan har ben, se bild. Efter ca 2-4 dagar faller larven ner på jorden och genomgår där stadiet prepuppa. Prepuppstadiet övergår efter ca 1-2 dagar till puppstadiet som även det spenderas på jordytan. Observera att tripsarna är vilande under både prepuppstadiet och puppstadiet (dom två stadier som dom spenderar på jorden) och rör sig inte alls då. Efter ca 1-3 dagar har puppan blivit till en fullt utvecklad trips. Vuxenstadiet spenderar tripsen på växten, ofta på undersidan av bladen. Totalt är livscykeln ca 3-4 veckor lång men längden varierar en del utifrån hur gynnsamma förhållanden det är, trips föredrar när det är torrt och varmt.

Vuxna trips 
kan flyga men är väldigt dåliga på det och gör det ogärna. Vuxna trips förflyttar sig främst genom att hoppflyga mycket korta sträckor samt lifta på saker. Utomhus förflyttar sig  trips ofta genom att helt enkelt blåsa med vinden.


Skadebild

Både tripslarver och fullvuxna tripsar lever på att suga växtsaft ur växternas celler, det gör att det kommer in luft i cellerna och det skapar fläckar som ser silvriga ut. På dom silvriga fläckarna syns mörkgröna till svarta prickar som består av tripsens avföring. Efter ett tag torkar dom silvriga fläckarna och blir bruna. Tripsangrepp gör ofta att tillväxten hämmas och att bladen blir missbildade.


Bekämpning

Ett väldigt miljövänligt sätt att bekämpa en tripsinvasion är att ta hjälp av nyttodjur, alltså små rovinsekter som äter trips. Det nyttodjur som är bäst på att äta trips är skinnbaggen Orius majusculus. Orius majusculus äter dessutom även andra skadedjur t.ex. spinn, mjöllöss och bladlöss.

Om man inte kan/vill använda sig av nyttodjur så finns det olika sorters medel som man kan testa. Dessa medel kan delas upp i kontaktverkande och systemiska. Innan jag förklarar hur dessa skiljer sig åt vill jag flika in att Amerikanska blomtrips tyvärr är immuna mot praktiskt taget alla typer av gift. Mot dom måste man alltså använda någon av de bekämpningsmetoder som inte bygger på gift. Kontaktverkande medel är medel som måste hamna direkt på tripsarna för att fungera, man kan alltså inte använda dem i förebyggande syfte.

Det finns kontaktverkande medel som verkar kemiskt genom att de är giftiga för tripsar (t.ex. Pyrsol). Det finns även kontaktverkande medel som  verkar fysisk genom att de är upplösande/uttorkande och på så sätt försvagar tripsarnas skal (till exempel såpvatten, se recept nedan) eller genom att de är oljiga och på så sätt täpper igen tripsarnas andningshål (till exempel oljesprej, se recept nedan).

Vissa kontaktverkande medel fyller flera funktioner samtidigt, Pyrsol är t.ex. ett gift i en oljebas. Det kan vara ganska svårt att bekämpa trips med hjälp av kontaktverkande medel på grund av att både larverna och dom vuxna tripsarna gärna gömmer sig i knoppar och bladveck och dessutom ligger tripsäggen helt skyddade inuti växtdelarna. Om man ska behandla mot trips med kontaktverkande medel så måste man därför vara väldigt noga med att spreja medlet precis överallt och upprepa behandlingen med flera dagars mellanrum så att äggen hinner kläckas.

Man hör ibland att till exempel såpvatten “inte biter på trips”, detta stämmer inte, trips är inte fysiskt robusta och kan inte värja sig mot medel med fysisk verkan om de hamnar på dem. 

Systemiska medel (t.ex. Provado/Provanto och Substral) är giftiga medel som när man tillsätter dom i jorden eller sprayar dom på bladen absorberas av växten och sedan sprider sig i alla dess delar och därigenom gör hela växten giftig. Det gör att tripsen dör när dom äter av växten (oavsett när äggen kläcks) och behandlingen behöver därför inte upprepas. Man får dock kontrollera på förpackningen vilka typer av ohyra som just det medel man har hittat fungerar mot för det kan skilja en del. Systemiska medel är i regel starkt giftiga och verkar under lång tid (dom bryts ner långsamt), detta gör dom väldigt effektiva och enkla att använda. Det är dock viktigt att komma ihåg att starkt och långtidsverkande gift innebär en stor miljöfara om det på något sätt hamnar i naturen, speciellt i vattendrag (läs noga säkerhetsföreskrifterna på förpackningen!). Dessutom är det inte bara skadedjur som dör av dom så man ska absolut inte använda dom på växter som står utomhus eftersom man då riskerar att ta död på t.ex. bin och andra insekter som är väldigt viktiga för ekosystemet.

Observera att kemikalieinspektionen nyligen har belagt Provado/Provanto och Substral med försäljningsförbud.

Ett medel som har blivit populärt den senaste tiden är neemolja. Neemolja är giftigt för ohyra och verkar dessutom systemiskt (absorberas av växten och gör hela växten giftig) men är trots det ganska snällt mot miljön. Det finns lite olika erfarenheter kring hur effektivt neemolja fungerar systemiskt men det har i vilket fall i regel en god kontaktverkande effekt. Även om neemolja bedöms vara relativt miljövänligt så bör man vara försiktigt med hur man använder det utomhus eftersom det bedöms vara måttligt giftigt för bin. Ska man använda det utomhus så är det bäst att använda det på kvällen och natten när bina är som minst aktiva.

Observera att bladen på Palettblad är ganska känsliga och att dom pga. det kan bli lite fula av vissa medel som man sprejar på bladen. Speciellt om dom står i solen direkt efter att man har sprejat.

 

Recept på såpvatten

Ingredienser:
1/2 dl såpa
1 liter vatten
Gör såhär:
Blanda ingredienserna noga i en sprejflaska att spreja med eller en hink att doppa i. Doppa växten (ej rötterna) eller spreja noga, framförallt på bladens undersidor där ohyra ofta gömmer sig
Vissa rekommenderar en starkare koncentration av såpa och/eller att man blandar i T-röd men jag upplever att det blir för starkt för palettblad och ändå inte tillför så mycket.

 

Recept på oljekoncentrat till oljesprej

Ingredienser:
2,5 dl vegetabilisk olja eller flytande paraffin
4 matskedar såpa
Gör såhär:
Blanda ingredienserna mycket noga och häll i en liten flaska med lock. oljekoncentratet kan sparas i ca 3 månader i stängd flaska. Det går självklart att göra en mindre sats.

När du ska använda oljekoncentratet så skakar du flaskan noga och blandar sedan 1 matsked av koncentratet i 1 liter vatten och sprejar noga bladen. Framförallt på undersidorna där ohyra ofta gömmer sig. Skaka flaskan då och då medan du sprejar för att undvika att innehållet skiktar sig. Testa först sprejen på en liten yta då vissa blad är känsliga för olja.

Två vuxna trips av olika arter inom underordningen Terebrantia samt en tripslarv
Klassiska tripsskador

En video som väldigt tydligt visar Amerikansk blomtrips (Frankliniella occidentalis) livscykel.